JenniferS

Japp då var vi inne i vecka 37 ännu en vecka har gått.
Jag mår fortfarande bra tror jag vikten är åt helvete så jag kan lika väl gå ut med det här jag kan ju inte direkt dölja den, jag har gått upp ca 20 kilo vilket är fruktansvärt jobbigt, enligt Marcus är jag fortfarande det vackraste han skådat och enligt mig är jag det tjockaste som vandrar på denna jord, träningsbyxorna ligger framme vid nattusbordet och bara längtar efter att träs på dessa tjocka lår.
Att kliva upp ur sängen är ett helvete, känns inte okej när man ska behöva dra sig upp med hjälp av att hålla i sig i madrassen och pusta och flåsa som en gris.

 

Det som har hänt sen förra veckan är att jag har börjat få förvärkar/sammandragningar vet ärligt talat inte vad som är skillnad, jag kallar det förvärkar då jag känner att magen värker till.

När vi var i Träslövsläge så cyklade vi till Tre Toppar Marcus och jag, vilket jag aldrig skulle gjort efter det så värkte det som attan och jag insåg att förlossningen inte kommer bli lätt.
Så nog tränar bebisen på att komma ut där inne, och vi längtar så himla mycket, det är först nu egentligen vi har pratat med varandra om tex " undra hur han kommer se ut, undra vem han kommer vara lik osv " oavsett hur du ser ut så älskar vi dig lilla plutt redan fast du inte finns hos oss ännu.